Jag har som vanligt slitit som en hund, men denna vecka fick jag äntligen possarna med mig. Å andra sidan. Lite vill ha mer. Man blir aldrig nöjd.
Handlade "Stålet" (SSAB) från långsidan i måndags och tisdags. Köpte Stålet på 210-210,5 ett antal gånger, för att hela tiden slå ut mig på samma nivåer. Om aktien bröt 211,5-212 kr skulle Stålet se ut som en rund miljon.
Sålde de sista aktierna i tisdags på 211 kr. Kändes helt fel i hela kroppen, men aktien ville inte bryta nivån. Uthålligheten är inte alltid tillräckligt tålmodig.
De flesta traders sitter alldeles för nära marknaden och samtidigt som detta kan ge övertaget som gör den stora skillnaden så innebär detta också problem. Och ja, får man inte med sig rörelsen så säljer man. Precis så var fallet nu. Jag tradade på att Stålet skulle bryta nivån i två dagar, vilket kan kännas som ett helt decennium när man sitter i marknaden med fingret på musknappen, men aktien bröt aldrig.
Vad tror ni nu händer på onsdagen? Stålet bryter upp på chartet. Detta mycket tack vare Arcelor Mittal (världens största ståltillverkare) och tyska Thyssenkrupp som i samband med sina rapporter sagt att de kunnat höja sina stålpriserna. Stålet stängde i fredags i 221,50 kr.
Oftas är det just så här. Glädjen över vinsterna smäller sällan lika högt som backspegelångesten över på de trades man inte tog eller missade. Jag kan bara erkänna mig skyldig till att uppvisa tendenser till s.k Barnpsyke.
söndag 18 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Trading i ett nötskal :)
bra inlägg!
Skicka en kommentar